Könsskillnader i kognitiva förmågor antas vanligtvis bero på en kombination av evolutionära, sociala och biologiska orsaker. En kompletterande förklaring presenteras i denna undersökning, nämligen betydelsen av ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hälsans betydelse för könsskillnader i prestation på test av verbalt flöde och visuospatial förmåga, två kognitiva funktioner där forskningen har dokumenterat könsskillnader. 32 kvinnliga och 21 manliga psykologistudenter som i genomsnitt var 29 år deltog. De kontaktades genom ett anslag vid Psykologiska institutionen i Stockholm.

Studier av exekutiva förmågor har visat lägre resultat för unga vuxna födda för tidigt, prematurt, jämfört med jämnåriga födda i fullgången tid. Föreliggande studies syfte var att undersöka ordflödestest som indikator på olika aspekter av exekutiv förmåga samt att utröna vilka förmågor som krävs för verbalt flöde. Resultat på ordflödestest för kontrollgrupp och prematurgrupp, samt inom prematurgruppen, jämfördes. Samvariation med andra exekutiva mått från 18-årsuppföljningen i Stockholm Neonatal Project undersöktes. Antal deltagare var för prematurgruppen 134 och kontrollgruppen 94, totalt 228 testpersoner.

Syftet med studien var att undersöka hur två pedagoger på två olika förskolor arbetade med att ge pojkar och flickor förutsättningar att uttrycka sig verbalt i samlingssituationer, ur ett jämställdhets- och genusperspektiv. Studien fokuserade på pedagogers bemötande ur två olika perspektiv, om det fanns det strategier för att stötta pojkars och flickors talutrymme samt hur pedagogerna använde strategierna i samlingssituationerna på förskolan. Vi genomförde sju observationer av samlingssituationer och två intervjuer med verksamma pedagoger. Vi kom fram till att förutsättningarna barn gavs att uttrycka sig verbalt varierade på förskolorna i undersökningen. Pedagogerna i undersökningen berättade att de ville se till varje enskild individ och dess behov.

Smärta är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att människors sätt att uttrycka upplevd smärta är individuellt. Smärtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll då det många gånger är sjuksköterskan som tolkar patienters smärtuttryck och bedömer deras upplevda smärta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvårdnadsorienterad, där sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhållningssätt..

Smärta är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att människors sätt att uttrycka upplevd smärta är individuellt. Smärtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll då det många gånger är sjuksköterskan som tolkar patienters smärtuttryck och bedömer deras upplevda smärta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvårdnadsorienterad, där sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhållningssätt..

Syftet med studien var att ta reda på pedagogers uppfattningar av hur barns språk påverkar deras förväntningar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 9 pedagoger från fyra olika förskolor, som vidare analyserades hermeneutiskt. Studien visar på att pedagogerna lägger vikt vid det verbala språket och kroppsspråket för att kunna kommunicera med barn. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna gav motsägelsefulla svar och att åsikterna gick isär. Flera av pedagogerna berättade att barns språk påverkar deras förväntningar och att de ställer högre krav på barn med verbalt språk.

Introduktion Rädsla för komplikationer är en faktor som man vet påverkar följsamheten. Oföljsamhet kan vara ett resultat av att patienten inte ser de långsiktiga fördelarna med sin behandling utan ser biverkningarna som ett alltför stort problem för att fortsätta sin läkemedelsbehandling. Det har visat sig att patienter gör en mer realistisk riskbedömning om biverkningarna presenteras numeriskt istället för verbalt. Syfte Att undersöka hur biverkningarna för antiinflammatoriska medel, icke steroider för utvärtes bruk i ATC-kod M02AA står presenterade i de olika informationskällorna FASS, Patient-FASS, Produktresumé och Bipacksedel. Material och metod Bipacksedlar och Produktresuméer hämtades från läkemedelsverkets hemsida, FASS-texter och Patient-FASS-texter hämtades från www.fass.se.

Den kvalitativa studiens syfte var att beskriva och förstå barns kommunikation och interaktion vid användning av iPad. Observationer har skett på tre olika förskolor som aktivt använder iPad i sin verksamhet. Studien har utgått ifrån sociokulturella teorin om att barn lär av varandra i interaktion. I studiens resultat har det framkommit att barn interagerar när de satt flera barn runt gemensam iPad. Det framkom också att en interaktion sker barn- iPad då barn vid flera tillfällen verbalt kommunicerade med appen. Kommunikationen runt iPaden gick genom det styrande barnet både verbalt och icke verbalt.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrån tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna på förskolorna kan se ut. Studien är skriven utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet är insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla är förskollärare, arbetar på mindre orter där det statistiskt sett finns procentuellt färre barn med annat modersmål än svenska än genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper där barn med annat modersmål än svenska ingår och/eller barn som ännu ej utvecklat ett verbalt språk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån resultatet gick det att utläsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmänt såg olika ut trots att förskollärarna i studien delade samma syn gällande den pedagogiska dokumentationens syfte.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lyssnandet kan se ut mellan elever i en klass på komvux, dels för att få mer kunskap och förståelse om de olika sätten att lyssna, dels för att kunna medvetandegöra och utveckla elevers lyssnande. För att uppnå vårt syfte undersöker vi hur eleverna responderar på varandra. Den metod vi har använt oss av är den kvalitativa metoden observation. Vi har samlat in vårt material genom att göra en videoinspelning på 40 minuter med 5 elever på komvux samt kompletterat med två dagars observationer. Vårt resultat tyder på att eleverna har olika sätt att visa att de lyssnar, både verbalt och icke-verbalt.

Syftet med vår uppsats är att undersöka metoder och utveckla en kunskap som främjar språkutvecklingen hos barn med sent utvecklat verbalt språk, och som är i behov av teckenkommunikation. Vi ska jämföra pedagogers metoder i förskola och särskola.I litteraturdelen redovisas förutsättningar i hjärnans byggnad för kommunikation. Vad är kommunikation och normal språkutveckling? Vad är språkstörning och vad kan en sådan få för konsekvenser? Vi har redovisat vad det finns för alternativ: kommunikationsbilder som tecken och olika bild- och symbolsystem för de som inte klarar sig med enbart verbalt språk.Vi har tagit upp några teorier om lärandet och vad det finns för metoder som främjar språkutveckling.I empiridelen redovisar vi intervjuer med sex pedagoger. Metoden vi valde att använda oss av var kvalitativ.

Uppsatsen handlar om hur små barn kommunicerar i leken, där fokus är på barn upp till tre år, de barn som ännu inte har ett fungerande verbalt språk. I litteraturdelen beskrivs forskning om små barn som kommunicerar på olika sätt. Studien är gjord på två förskolor där videoobservation använts som metod. Valda observationer har därefter analyserats utifrån frågeställningen. Slutresultatet visar att små barn använder sig av olika sorters kommunikation för att kunna göra sig förstådda.

Bakgrund; Smärta är en obehaglig upplevelse. Upplevelsen av smärta är unik och beskrivs utifrån individens erfarenheter. Att förmedla smärta kan ske både verbalt och icke verbalt. Individens förmåga att kommunicera verbalt kan påverkas av demenssjukdom, vilket kan medföra svårighet att identifiera smärta hos denna grupp av personer.Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur smärta hos äldre personer med demenssjukdom identifieras.Metod; Författarna har gjort en systematisk litteraturstudie där sökningar gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Sammanlagt sex artiklar, både av kvalitativ och av kvantitativ karaktär, är inkluderade i denna litteraturstudie.

Introduktion: Patienter är ibland mer oroade för biverkningarna av ordinerad medicin än för själva sjukdomen. Om patienten överskattar risken att drabbas kan följsamheten till ordinationen påverkas negativt. Flera studier har därför gjorts över hur biverkningar presenteras i bipacksedlar, produktresumé, FASS, patient-FASS och Apotekets Terminal System (MOD). En slutsats är att patienter lättare förstår frekvensen av biverkningar om de presenteras verbalt istället för numeriskt. Bättre texter kan därigenom bidra till en rationellare läkemedelsanvändning och högre följsamhet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att studera pedagogens roll i kontakttagandet mellan små barn som inte använder ett utvecklat verbalt språk. För att få empiri till studien utfördes observationer på tre förskolor i norra Sverige. Under observationerna fokuserade vi på hur barnen tar kontakt med varandra samt hur pedagogerna bemöter barnen i deras försök till kontakttagande. Därefter utfördes fokusgruppsamtal med varje enskilt arbetslag på dessa förskolor. Fokusgruppsamtalen genomfördes för att få en bild av hur pedagogerna ser på sin roll i de små barnens kontakttagande, samt vilken inverkan de tror att deras agerande har.Som utgångspunkt i studien har vi använt en tolkande ansats.